a year ago

Gud, denna trettionde december, årets till lika nästsista och mest förutsägbara dag; överallt ältas ovissa nyårsplaner och man överväger enligt klassiskt avantgardemaner en bojkott av vad som i grund och botten enbart är en hyllning till tidens underkastelse förgängelsen – något som manifesteras i en ångest över det gångna årets ofullkomlighet men likt förbannat ska det till att dras fram i strålkastarljuset i en överblick vars egentliga knivskärpa förtas av det där tvungna nostalgirosa skimret. Och skepticismen gentemot att det kommande året för bättre tider med sig förkläs i en tapper framtidstro där allt av nyårslöften förkastas i snusförnuftighetens namn och i helvete heller att jag tänker vara sämre själv!


Man utlovar skagenröra och glittriga papphattar och Miranda bor tio meter ner och femton åt höger och mitt sällskap önskas vid övervarandet av fyrverkerier i en annan del av stan men jag har ju alltid sängen och TVn och jag tänker på att det vanan trogen har varit ett ytterligheternas år; kanske det värsta men på samma gång det bästa och omänskliga prestationsnivåer följda av en passivitet inte vetandes några gränser och stillaståendet i föränderligheten och föränderligheten i det stillastående och jag och inte jag and it’s all about you och att jag är tillbaka i utgångspunkten samtidigt som jag i själen genomgått en metamorfos resultat oigenkännlighet och att leva i gränslandet mellan allting och ingenting; i ett ingenmansland definierat av verkligheten kontra illusionen och "oh I'm scared of the middle place between light and nowhere".


Och att vad jag önskar kanske just är det; det att de kontraster och motsatser och mellanspel jag förr ansåg vara synonyma med estetiken ersattes av ömsesidigheten - my infant spirit would awake och kanske att jag skippar att bli smalast och snyggast i klubbstockholm för jag ska ju kanske flytta till en båt så ragg lär jag ju få ändå.




gottnyttår'rå!